Dagen svalnar ...
Dikter, 1916
Dagen svalnar mot kvällen ...Drick värmen ur min hand,min hand har samma blod som våren.Tag min hand, tag min vita arm,tag mina smala axlars längtan ...Det vore underligt att känna,en enda natt, en natt som dennaditt tunga huvud mot mitt bröst.
Du kastade din kärleks röda rosi mitt vita sköte —jag håller fast i mina heta händerdin kärleks röda ros som vissnar snart ...O du härskare med kalla ögon,jag tar emot den krona du räcker mig,som böjer ned mitt huvud mot mitt hjärta ...
Jag såg min herre för första gången i dag,darrande kände jag genast igen honom.Nu känner jag ren hans tunga hand på min lätta arm ...Var är mitt klingande jungfruskratt,min kvinnofrihet med högburet huvud?Nu känner jag ren hans fasta grepp om min skälvande kropp,nu hör jag verklighetens hårda klangmot mina skära, skära drömmar.
Du sökte en blommaoch fann en frukt.Du sökte en källaoch fann ett hav.Du sökte en kvinnaoch fann en själ —du är besviken.